Gardiner
september 2017
2017-08-15 16.17.12
I somras sydde vi dessa vackra gardiner till ett vardagsrum. Tyget är i linne med både tryckta och broderade blad och blommor.
Vi rekommenderade foder till gardinen och det är just det jag ska skriva om här.
Det finns många anledningar att fodra gardiner. Här kommer några.
I detta fall framträder mönstret bättre med ett foder bakom som hindrar ljuset att gå igenom väven med samma styrka. Detaljer och kontraster blir tydligare. Ljuset är också det som sliter på tyget, missfärgar och bleker.
En del linnetyger är ganska stela och får ett tråkigt fall, men med foder blir fallet mjukare.
Det finns olika sätt att fodra gardiner. Vi envisas med att till stor del sy för hand. Varför kan man fråga sig. Alla sömmar på denna gardin är inte handsydda, utan bara de som påverkar fallet och framsidans utseende. Vi slipper synliga sömmar på framsidan, vilket såklart är ett estetiskt val, men det påverkar också gardinens totala uttryck. När vi syr ihop två olika tyger. (gardintyg och foder) måste dessa två samverka under lång tid. Därför syr vi redningsstygn uppifrån och ner inne i gardinen. Meningen med det är att tygerna ska hänga samman och inte leva var sinna liv. Att sy ihop tygerna som ett påslakan är väl det många tror att vi gör när vifodrar, men en sådan sömnad gör att fodret kan tynga sig mer än gardintyget. Så småningom hänger det nedanför och det ser draperat ut på baksidan. Inte så snyggt och dessutom är det ju meningen att en påkostad gardinupphängning ska hålla väldigt länge. Det är tråkigt om det är själva sömnaden som gör att du tröttnar på gardinen och inte tyget, färgen eller mönstret. Hantverket måste överleva stilen.
Jag måste ju också skriva om den fina kombinationen i detta rum. Till gardinerna gjorde vi om karmfåtöljerna som förr var grönmålare och klädda i ett rutigt tyg i rosa och grönt. Den mörkblåa färgen i tyget fick bli den nya färgen på trästommen. Tygerna kommer från William Morris och heter Pimpernel och Jasmine embroidery.
Vi rekommenderade foder till gardinen och det är just det jag ska skriva om här.
Det finns många anledningar att fodra gardiner. Här kommer några.
I detta fall framträder mönstret bättre med ett foder bakom som hindrar ljuset att gå igenom väven med samma styrka. Detaljer och kontraster blir tydligare. Ljuset är också det som sliter på tyget, missfärgar och bleker.
En del linnetyger är ganska stela och får ett tråkigt fall, men med foder blir fallet mjukare.
Det finns olika sätt att fodra gardiner. Vi envisas med att till stor del sy för hand. Varför kan man fråga sig. Alla sömmar på denna gardin är inte handsydda, utan bara de som påverkar fallet och framsidans utseende. Vi slipper synliga sömmar på framsidan, vilket såklart är ett estetiskt val, men det påverkar också gardinens totala uttryck. När vi syr ihop två olika tyger. (gardintyg och foder) måste dessa två samverka under lång tid. Därför syr vi redningsstygn uppifrån och ner inne i gardinen. Meningen med det är att tygerna ska hänga samman och inte leva var sinna liv. Att sy ihop tygerna som ett påslakan är väl det många tror att vi gör när vifodrar, men en sådan sömnad gör att fodret kan tynga sig mer än gardintyget. Så småningom hänger det nedanför och det ser draperat ut på baksidan. Inte så snyggt och dessutom är det ju meningen att en påkostad gardinupphängning ska hålla väldigt länge. Det är tråkigt om det är själva sömnaden som gör att du tröttnar på gardinen och inte tyget, färgen eller mönstret. Hantverket måste överleva stilen.
Jag måste ju också skriva om den fina kombinationen i detta rum. Till gardinerna gjorde vi om karmfåtöljerna som förr var grönmålare och klädda i ett rutigt tyg i rosa och grönt. Den mörkblåa färgen i tyget fick bli den nya färgen på trästommen. Tygerna kommer från William Morris och heter Pimpernel och Jasmine embroidery.
2017-08-15 16.17.12
