Fredagsfundering 1
27 november 2018
Det senaste året har lagningar på möbler ökat i vår verksamhet. Det kan vara dragkedjor på avtagbara klädslar som inte går att stänga efter tvätt ( vanligt förekommande), sömmar som går upp på soffplymåer, knappar som lossnar mm. Vi konstaterar att möbelfabriken använt väldigt klena dragkedjor, sytt sömmar med långa styngn, mm Dessa möbler som kommer in för lagning är inte gamla, ibland inte ens ett år. ???????
Det sparas in på allt. Några ören per meter på dragkedjan blir många kronor vid en stor produktion. En sträcka med långa styngn går snabbare att sy än en sträcka med korta styngn.
En annan reflektion är att soffplymåer ska vara fluffiga och mjuka, men efter några sittningar är sitsen nedsutten och vi ombeds att fylla på eller att byta innehåll. Det vi ser då är att fluffet består av flera lager polyestervadd som snabbt tappat sin spänst och blivit platt. Eller att lagret med den sk dunstoppningen består av fjäder blandat med riven polyeter som klumpat ihop sig och tryckts ut i sidorna istället för den fina fluffighet den hade vid köpet. Detta ihop med att fodralen är sydda stora i förhållande mot innehållet gör att allt ser nedsuttet ut efter mycket kort tid.
( Jag känner hur jag morrar som en ilsken hund)
Kunskapen om hur tyg beräknas för att passa perfekt till innehållet finns! Kunskapen hur man syr hållbara sömmar som klarar tvätt och stora påfrestningar finns!
Kunskapen om materialets egenskaper och långsiktiga hållbarhet FINNS!
(Se bild. Fodral ut och in med markeringar för vad som ska klippas bort)
Igår fick vi in 3 plymåer till en soffgrupp där stoppningen var för liten för tyget och för ytan där plymån ska ligga. Fodralet var för rymligt för stoppningen och såg ut att egentligen vara tänkt till en annan möbel. Vi sydde in och fyllde ut, och vi funderade på vem i produktionskedjan som varit sjuk den dagen de gjorde tillskärningsschemat av tyg, och ritningen till stoppningsavdelningen för ingenting stämde.
Vi värderar högt närodlat, ekologiskt när det gäller livsmedel. Vi blir arga och förolämpade när vi luras på innehållet. Vi förtjänar att veta vad vi stoppar i oss.
När det gäller inredning blundar vi. Vi blundar, låter oss luras, är godtrogna, vill inte veta, vill inte ändra vårt sätt att konsumera. Ska vi kunna hålla huvudet lika högt när vi inreder våra hem som när vi handlar närodlad klimatsmart mat ska vi gå till konsthantverkaren på hörnet och köpa närtillverkad keramik, eller till hemslöjdsbutiken för att köpa vackra ljusstakar, eller till antikaffären för att gå loss på det vackra julgranspyntet från tidigt 1900-tal, eller spara några extra månader och köpa en soffa från en tillverkare som värnar om kvalité och livslång användning. Där hantverkskunskapen inte byts ut mot effektivitet och massproduktion.
'
Nog om detta, denna efterlängtade fredagskväll. Jag återkommer, för temat är synnerligen viktigt.
Önskar er en skön helg!
JG
Det senaste året har lagningar på möbler ökat i vår verksamhet. Det kan vara dragkedjor på avtagbara klädslar som inte går att stänga efter tvätt ( vanligt förekommande), sömmar som går upp på soffplymåer, knappar som lossnar mm. Vi konstaterar att möbelfabriken använt väldigt klena dragkedjor, sytt sömmar med långa styngn, mm Dessa möbler som kommer in för lagning är inte gamla, ibland inte ens ett år. ???????
Det sparas in på allt. Några ören per meter på dragkedjan blir många kronor vid en stor produktion. En sträcka med långa styngn går snabbare att sy än en sträcka med korta styngn.
En annan reflektion är att soffplymåer ska vara fluffiga och mjuka, men efter några sittningar är sitsen nedsutten och vi ombeds att fylla på eller att byta innehåll. Det vi ser då är att fluffet består av flera lager polyestervadd som snabbt tappat sin spänst och blivit platt. Eller att lagret med den sk dunstoppningen består av fjäder blandat med riven polyeter som klumpat ihop sig och tryckts ut i sidorna istället för den fina fluffighet den hade vid köpet. Detta ihop med att fodralen är sydda stora i förhållande mot innehållet gör att allt ser nedsuttet ut efter mycket kort tid.
( Jag känner hur jag morrar som en ilsken hund)
Kunskapen om hur tyg beräknas för att passa perfekt till innehållet finns! Kunskapen hur man syr hållbara sömmar som klarar tvätt och stora påfrestningar finns!
Kunskapen om materialets egenskaper och långsiktiga hållbarhet FINNS!
(Se bild. Fodral ut och in med markeringar för vad som ska klippas bort)
Igår fick vi in 3 plymåer till en soffgrupp där stoppningen var för liten för tyget och för ytan där plymån ska ligga. Fodralet var för rymligt för stoppningen och såg ut att egentligen vara tänkt till en annan möbel. Vi sydde in och fyllde ut, och vi funderade på vem i produktionskedjan som varit sjuk den dagen de gjorde tillskärningsschemat av tyg, och ritningen till stoppningsavdelningen för ingenting stämde.
Vi värderar högt närodlat, ekologiskt när det gäller livsmedel. Vi blir arga och förolämpade när vi luras på innehållet. Vi förtjänar att veta vad vi stoppar i oss.
När det gäller inredning blundar vi. Vi blundar, låter oss luras, är godtrogna, vill inte veta, vill inte ändra vårt sätt att konsumera. Ska vi kunna hålla huvudet lika högt när vi inreder våra hem som när vi handlar närodlad klimatsmart mat ska vi gå till konsthantverkaren på hörnet och köpa närtillverkad keramik, eller till hemslöjdsbutiken för att köpa vackra ljusstakar, eller till antikaffären för att gå loss på det vackra julgranspyntet från tidigt 1900-tal, eller spara några extra månader och köpa en soffa från en tillverkare som värnar om kvalité och livslång användning. Där hantverkskunskapen inte byts ut mot effektivitet och massproduktion.
'
Nog om detta, denna efterlängtade fredagskväll. Jag återkommer, för temat är synnerligen viktigt.
Önskar er en skön helg!
JG